ADDIS – innehåll

ADDIS är en strukturerad intervju som ger ett brett och fördjupat underlag för diagnostik av substansrelaterad problematik.

Intervjun omfattar ett antal områden som är centrala för att förstå individens situation, inklusive:

  • alkohol- och drogrelaterade symptom och konsekvenser
  • psykisk hälsa (ångest, depression, PTSD)
  • stress och livssituation
  • användning av nikotin, koffein och spel
  • ärftlig sårbarhet (hereditet)

Detta gör det möjligt att identifiera både pågående problematik och tillstånd i remission – det vill säga där ett beroende har utvecklats men inte är aktivt, vilket kan vara avgörande i exempelvis medicinska bedömningar.


Resultat och diagnostiskt underlag

Efter genomförd ADDIS-intervju sammanställs resultatet i ett strukturerat underlag som stöd för diagnostik och fortsatt arbete.

  • diagnoschecklistor enligt ICD-10 och DSM-5
  • en pedagogisk sammanställning av centrala fynd
  • en beroendekurva som visar problemutveckling över tid

Detta ger ett tydligt och kvalitetssäkrat underlag för diagnostisk bedömning och beslut om vidare insatser.

Utifrån detta analyserar behandlaren eller klinikern resultatet och gör en diagnostisk bedömning, som ligger till grund för rekommenderade åtgärder.


Visualisering och förståelse

Beroendekurvan synliggör när olika symptom och konsekvenser har uppstått, och hur olika substanser har påverkat individens liv över tid.

Det gör det möjligt att förstå mönster som:

  • hur användning har förändrats över tid
  • hur olika substanser ersatt varandra
  • hur tidigare konsekvenser fortfarande påverkar nuvarande situation

Den pedagogiska sammanställningen används för att tydliggöra den mest framträdande problematiken och dess konsekvenser, både för behandlare och individ.


Användning i det fortsatta arbetet

Resultatet från ADDIS används inte enbart för diagnostik, utan också som ett aktivt stöd i det fortsatta arbetet med individen.

Beroendekurvan och den pedagogiska sammanställningen används i uppföljningssamtal och bidrar till:

  • ökad förståelse hos individen
  • tydligare dialog mellan behandlare och klient
  • stärkt motivation till förändring

Det gör ADDIS till ett verktyg inte bara för diagnos, utan för fortsatt strukturerat arbete med individens situation.